saknaden är enorm!

2009-12-05 @ 22:49:17
...bejbi är 27 långa jävla mil ifrån mig.
Det är jobbigt. Vi är sällan bort från varandra längre perioder, men bara att vänja sig nu när han har fått ett nytt jobb på The phone house! Första veckan ska han ragga i östersund! Känns mindre kul att vara ensam och inte få somna till hans hjärtslag!
Så han kommer hem imorgon några timmar sen beger han sig bort igen. *buhuhububu cry*

Jag har även fått en fast tjänst nu och det är väl helt jävla underbart, rent ut sagt!
Kanon grupp och massa nya erfarenheter framför mig väntas.  =)

Jag vet inte vad ja ska skriva.. finns inte så mycket just nu som händer!
Allt är som vanligt.

Jobba hela helgen och till veckan, men det känns bra eftersom J är borta.

Kan iaf berätta att jag har kommit över min -inte tycka om att duscha fas- iaf. Stod i duschen idag över en halvtimma tillsammans med Melissa Horn! Helt underbart, till en början iaf.
Sen efter typ 10 minuter tog dom underbara hormonerna över och jag brister ut i gråt. :S Står i duschen och bölar som ett barn som inte vill tvätta sig i många minuter. Paniken och tankarna börja avta och jag blir rent ut sagt förbannad då. Att inse att tankarna tar över allt och hormornerna kan styra. Jag vart rädd!

Ska jag/vi behöva leva så nu ett tag framåt? =O
Jens har fått många avhyvligar den senaste tiden han med. Stackars älsklingen. Han bara sitter och ser helt chockad ut när jag börja gnälla och kör. Jag vill inte det, men på nått sätt känns det som om att jag inte kan kontrollera det!
När det har avtagit får jag dåligt samvete och kryper upp i hans famn och söker mig tillbaka på ett underbart sätt.
Han har sånt tålamod och ja bara chefar här hemma :(

Kan ju bara ta ett exempel.
Imorse:
han sa att han skulle höra av sig via sms när han slutade inatt. Ja vaknade strax vid 7 och kollade på telefon......INGENTING!
Tankarna flög iväg att han kört i diket eller att han blivit nerslagen och ligger i garaget och fryser.
Tänk nu på att han slutade strax efter fyra.
Det sket ja i. Tog tag i telefon och ringde.
Han mummel-svarade... Jag här hemma va galen och min första fråga va typ - Är du dum i huvudet?-
Han fattade inte vad ja menade så ja berättade att ja trodde nått hade hänt.
Men han låg så gott i sängen och sov och va så trött så han orkade inte sms när han kom hem imorse.
Men idag har han fått i uppgift att återigen höra av sig så ja vet att han kommit hem.
Så imorgon när ja stiger upp 05.30 och inte har fått ett sms blir ja tvungen att ringa igen!
Men sån är jag!

Nu är kl på tok för mycket, så nu ska ja slå nyllet i en bok (?) och sova lite.

Hörs på senare.
Kraaaaaam dåh!





Kommentarer

Postat av: erika

oj, det känns som att jag läser min egen blogg när jag var gravid.. Gjorde EXAKT samma sak och kände exakt samma sak. Men jag ska trösta dig med att både illamåendet och humöret lugnar sig ett tag mitt i gravidideten. Sen i slutet kommer det tillbaka, iaf humöret.. Men jag tror grabbarna förstår att det inte är VI egentligen.. Josef hade också världens tålamod med mig, man skäms verkligen efteråt. MEN det finns ju en anledning, det växer ju faktiskt en helt ny människa i dig. Pretty påfrestande på din kropp!

2009-12-17 @ 11:29:25
URL: http://eraa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback