♥ Agnes Angelica 100707 ♥

Ojoj dagarna rinner förbi och det händer allt för mycket. Har hjälpt syster att flyttat hela veckan typ. Flängt hit och dit. Så idag ska vi ta oss en LUGN och skön dag med bara mys och vara inne. Spricker det upp ska vi ut på en prommis.

Jens jobbar nästan hela tiden, vilket är bra för då blir det *kaaatching* men det är as tråkigt för oss tjejor som saknar pojken :( men men det blir nog bättre med tiden.

Är även lite små less att bo som vi gör och det är nog alla inblandade, men det är snart över. Bara vi har tak över huvudet så är vi nöjda, och mat på bordet =)

Iaf, fröken liten har varit "konstig" nu dom senaste dagarna... kräkts, grinat och nästan bara sovit. Så igår fick jag nog, ringde och pratade med Sjukrådgivningen och dom skickade oss till Akuten för en kontroll...... åhh nej tänkte jag, vad är det för fel.
Agnes har ju inte ätit riktigt på flera dagar och är allmänt slö. Varför vi valde att åka in igår var för att hon inte ätit på ca 24 timmar. Det hon ätiti under dagen kom bara upp eller så spottade hon ut det.
Väl där uppe var hon ju hur pigg och glad som helst =) haha hon charmade alla och alla ville titta på henne.

Iaf, sjusköterska som undersökte henne först var KLOKREN! Hon var super och hur gullig som helst, sen kom en undersköterska in..... och henne ville jag slita huvudet av rent ut sagt. Där sitter jag jens och mamma, jag förtvivlad i princip med har humöret på topp ändå, det enda hon säger typ sjuhundra gånger är... det är inget fel på denna dam, om och om igen. Agnes saturation var 84-90 (syreupptaget) och 95-115 (puls) hela tiden vart hon än tog den, men hon nöjde sig inte, hon skulle ha upp den till 93 sa hon, då var hon nöjd. Jag menar jag har jobbat med dessa maskiner i flera år och kan läsa av dom med ögonen stängda, men hon skulle bråka. Tillslut sa hon, ähh vi skriver 93 (syret) och är Doktorn inte nöjd får han ta det själv!
Det brann i mig... hur kan man säga en sån sak?
Hon kan väl inte bedömma om det är nått fel på Agnes eller inte? Usch vilken människa...

Iaf ca 2 timmar senare kom läkaren (en super trevlig och helt underbar läkare) han tog sig tid att förklara och verkligen kollade upp Agnes. Han hittade som tur var inget fel, men fortsätter kräkningarna och att hon inte vill äta ska vi återkomma på Månda för en undersökning på magen. Om varför hon inte tar maten och varför hon kräks. Men hon har gått upp i vikt (300 gram sen den 21/9) men det nöjer jag mig inte med.
Så nu hoppas vi på det bästa. Idag är hon iaf glad och nöjd och hon har behållt maten än så länge *peppar*

Nä det blev en snabbis för nu vill Liten ha uppmärksamhet =)

Jag återkommer senare!