♥ Agnes Angelica 100707 ♥

...samtidigt dom jag faller så tar jag mig ändå upp på samma gång. Det har gått 9 månader och det har varit tufft. En tuff och känslosam resa. Men det blir bättre i sinom tid.

Man faller men man tar sig upp igen.
Jag vill skriva så mycket men jag är försiktig, väldigt försiktig!
Jag behåller det för mig själv och pratar med mina närmaste om allt som händer.
Men ibland vill man bara skriva av sig, osammanhängande och huller om buller!

Jobbet knakar på och jag fick idag veta att jag blir kvar på Cytologen ! Hell yeah va underbart det känns! :D

Nu är en stor sten borta för jag ville verkligen inte flytta på mig. Jag har nig det mest spännande jobbet som finns och jag har fått en helt annan syn på vad kroppen kan göra med en människa ! Vilka otroliga sjukdomar det finns och hur celler ser ut och vad man ser!

Mitt mål nu är att jag ska ta mig in till rummet mitt emot och bli obduktionstekniker ! Det ska jag sträva efter och det ska jag fan kämpa för ;)

Jag skulle berätta för Jens idag att jag och Agnes vart attackerade av FLUGMUROR (?) what.... Då han så fint sa "Angelica det heter FLYGMYROR, med y inte u"

Inte konstigt att ingen jag berättat det för har sagt det tidigare ;) samma sak som när jag säger skottbil men det heter ju tydligen plogbil! Jag har mina egna uttryck här i livet ja ;)

Ajja nu vart allt osammanhängande men så får det vara!

God natt !